Glasyrblogg - inlägg om glasyrer, leror och annat smått och gott
Att köpa en ugn för att bränna sin keramik i är ofta en ganska stor investering. Och det finns en del frågor som är bra att ställa sig innan en beställer en ugn. Och om jag bara ska köpa en enda maskin till min keramikverkstad så är det en bra ugn! Allt annat kan en klara sig utan egentligen.
Vilken typ av ugn behöver jag/vill jag ha?
Det finns olika typer av ugnar som är bra för olika ändamål –
elugnar, gasugnar, vedugnar t ex. Och de har lite olika användningsområden och
begränsningar. Men det är huvudtyperna för ugnar som kan användas för högbränt
gods.
Elugnar – finns toppmatade och frontmatade och är nog den vanligaste typen av keramikugn, särskilt för dem som aldrig sysslat med keramik tidigare. Elugnar är förhållandevis enkla att sköta och använda. De går bara att använda för så kallad oxidationsbränning.
Gasugn – här finns också både toppmatade och frontmatade och med en stor variation av hur mycket automatik som styr gasflöde, brännkurvor osv. Med en gasugn kan du bränna både i oxiderande och reducerande atmosfär, där reduktionen ger dig möjlighet att få fram särskilda effekter i både glasyrer och lerskärv.
Vedugn – precis som det låter så eldas den med ved och ger möjlighet till andra typer av effekter som kommer av att det bildas aska när en bränner. Ger också tillgång till möjlighet att reduktionsbränna och även att saltbränna (funkar även i gasugnar som är anpassade för det).
Vilken typ av ugn en väljer är ju väldigt individuellt, men elugn är nog den allra vanligaste och enklaste att ha i sin verkstad. Gasugn kräver särskild installation med skorsten, säker hantering av gas osv, och vedugn kräver möjlighet att elda utan att grannar störs och större utrymme för de stora mängder ved som går åt.
Sen finns det ju andra typer av bränningar – raku, gropbränning, bränna i tunnor mm – men de används för lågbränt gods som inte är användbart som bruksgods. De tar jag inte upp här.
Eftersom majoriteten av keramiker använder en elugn så lämnar vi de andra typerna till dem som kan den typen av ugnar bättre än jag. Men även om en längtar efter en reduktionsugn så är en vanlig elugn alltid en bra start och också bra att ha som skröjugn ändå.
För hobby eller proffs?
Nästan aldrig hör man någon säga att det krävs mindre kunskaper för en elektriker
som arbetar deltid än för den som arbetar heltid, eller att det duger med någon
som kan mycket mindre eller har sämre material bara för att det är ett litet
jobb som ska göras.
Det är samma sak med keramik! För att keramik ska bli hållbar – framför allt för bruksgods – så finns det vissa krav som ska uppfyllas och då krävs en fungerande utrustning för att de kraven ska säkerställas. Så det räcker inte med en ”sämre” ugn bara för att du sysslar med keramik som hobby – då blir det inte någon bra keramik (vad som krävs för det kan du läsa om i andra inlägg här i bloggen). Så grundprestandan på utrustningen måste vara lika, men sen kan proffsen vilja ha lite extra ”lull-lull” för att de arbetar mer med sin utrustning. Det kan handla om ergonomi, t ex lock på ugnen som är lättare att lyfta, frontmatade ugnar med en vagn som du kan dra ut ur ugnen för att kunna packa enklare, hjul på ugnen, eller extra tjock isolering för att spara lite energi i långa loppet eller en lite lyxigare automatik.
Toppmatad eller frontmatad?
Valet mellan topp- och frontmatad styrs av flera faktorer, inte minst vilken
storlek jag vill ha på min ugn och vad jag har för budget. Toppmatade finns i
mindre storlekar och är generellt sett mycket billigare än de frontmatade.
Det är lätt att tro att en frontmatad är lättare att packa, mer överskådlig och
skonar kroppen mer, men det är inte alls säkert. En toppmatad ugn är vanligtvis
väldigt lättpackad och båda sorterna kräver en viss styrka att packa i och ur.
Men om en gör väldigt stora föremål kan en stor frontmatad ugn där en drar ut
en vagn och packar på vara väldigt behändig. Men smakar det så kostar det!
Storlek
Välj en storlek på ugnen som passar de föremål du vill kunna göra. Här
finns olika förhållanden mellan bredd och höjd som en kan fundera kring. Och
välj en ugn som varken är för stor eller för liten. En stor ugn – över 120
liter – kan vara svår att fylla om en bara gör små saker eller håller på med
keramik i mindre skala. Då kan det vara bättre att ha en lite mindre ugn – 60-80
liter – som du kan fylla oftare med färre saker. Då står inte så mycket på spel
heller när du bränner.
Vill du kunna göra mycket tester eller kunna köra din ugn ofta så är en mindre ugn bra att ha. Eller så investerar du i en riktigt liten testugn på 20 liter också! Jag har aldrig ångrat min lilla ugn som är både snabb, energisnål och rymmer rätt många tester eller några mindre föremål. Jättebra att ha om en vill sätta lite guldkant på några grejer som inte fyller en stor ugn också. Personligen har jag hellre min 115-litersugn plus den lilla 20-litersugnen än en större ugn på 150 liter eller mer. Men det beror som sagt på vad en tänker göra för grejer. Kolla vilka innermått ugnen har och ta hänsyn till att leran krymper, att du ska få plats med sättpelare mellan sättplattorna också och att du ska få in fingrarna för att kunna lyfta ut plattorna. Vill du t ex göra tallrikar som blir 30 cm så behöver ugnen vara- 45-48 cm i inre diameter.
Vad ska ugnen klara?
Ibland frågas efter en ugn som är bra för ”hobbyverksamhet”, men det är ingen
skillnad på behoven för en hobbykeramiker eller en professionell keramiker i
fråga om ugnens kapacitet. Det är vad du gör för keramik som avgör det.
Elugnar finns i lite olika kvalitet där det är en väsentlig skillnad mellan europeiska ugnar och amerikanska i sina standardutföranden. På den amerikanska marknaden har en anpassning gjorts för sk mid-fire, dvs bränning till lite lägre temperaturer men fortfarande för stengods, och det har inneburit att tillverkarna har tummat lite på kvaliteten. Sämre isolersten (nr 23), sämre element (Ni-Cr) och frf allt sämre pyrometer/termoelement (K-typ). De europeiska ugnarna har oftast en specifikation som gör att du kan köra dem ända upp till ca 1320C kortvarigt och till ca 1250-1280C i så kallad kontinuerlig körning. De har en högre klass på isolersten (nr 26), bättre termoelement (S-typ) och bättre element (Kanthal A1) vilket ger ugnen en bättre säkerhet, precision och noggrannhet med mindre underhållsbehov än många av de amerikanska ugnarna.
Säkring
Du behöver också veta vad din elinstallation klarar. Ju större ugn, desto
högre säkring krävs för att du ska kunna installera och använda din ugn. Det
behöver du räkna på och också ta hänsyn till vilka andra saker som belastar din
huvudsäkring. Har du verkstan på samma huvudsäkring som ditt hem t ex så behöver
du ju kunna köra ugnen samtidigt som pannan, spisen, tvättmaskinen osv går.
Utan att propparna går hela tiden.
Gamla ugnar som kan hittas begagnade kräver ofta en högre säkring än vad nya moderna ugnar gör, så se upp med det när du letar begagnad ugn. Det kostar att utöka säkringen i din elcentral och ibland går det inte ens utan att göra andra förbättringar i elinstallationerna.
Trefas eller enfas?
De allra flesta ugnar kräver ett trefasuttag, dvs 400V, men det finns även
små ugnar på 20-40 liter som säljs med vanlig kontakt för 240V-uttag. MEN – en liten
varning här! I vanliga bostäder är uttagen ofta bara säkrade till 10A medan de
här ugnarna ofta behöver 12-13A eller mer för att fungera som de ska. Att
använda en sådan ugn i ett för lågt säkrat uttag innebär en brandrisk! De kan
kopplas in med en adapter till ett trefasuttag med tillräcklig säkring
istället.
Automatik
För att styra din ugns brännkurva är det praktiskt att ha en modern
automatik till ugnen. Det finns gamla ugnar som styrs manuellt genom att slå av
och på olika reglage under bränningen, men det kräver passning under hela
bränningen. Moderna automatiker har ofta möjlighet at koppla upp mot wifi så
att du kan följa bränningen via en app istället. Men även de moderna
automatiker som saknar app och wifi är smidiga att ställa in så att de sköter
hela brännförloppet utan att en behöver bevaka processen hela tiden.
En viktig sak att tänka på när en beställer automatik till sin ugn är hur stora möjligheter det finns att anpassa brännkurvorna. En del automatiker kan bara ställa in ett begränsat antal sk segment i brännkurvan och ger inte möjlighet att ställa in särskilda avsvalningskurvor t ex. Mitt råd är att du lägger några hundralappar extra på en automatik med obegränsat antal segment för varje brännkurva. Sen behöver du inte kunna lagra jättemånga olika brännkurvor (även om det är praktiskt) men att kunna lägga in en lång brännkurva med många olika segment är nödvändigt för att kunna göra lite ”roligare” glasyrer när du blivit varm i kläderna.
Ventilation
I manualen till nya ugnar står det alltid att ugnen ska ventileras och det
är absolut en bra sak. Det finns inte så mycket som ska förbrännas utöver
kemiskt bundet vatten och lite organiska rester, men det luktar inte alltid så
gott när en bränner glasyrer frf allt. Och skulle du använda luster, guld,
dekaler, osv så kan det avges ohälsosamma gaser från din ugn. Och för dig som
gör skulpturer där det kan hända att det blir kvar papper, pinnar och annat
supportmaterial så är också ventilation bra att ha. Så följ ugnstillverkarens
råd och ventilera din ugn genom att koppla ugnen till en ventil som går rakt ut
utomhus, med en tillkopplad fläkt. Och för varje mängd luft som ventileras ut
måste samma mängd luft kunna komma in så ordna även ett friskluftsintag.
I manualerna brukar det också stå hur stort rum du behöver placera ugnen i - kolla det så att du inte ställer in den i en skrubb med ökad brandrisk som följd.
Elåtgång och slitage
En vanlig fråga som kommer upp ibland är om det går åt mer el att köra en ugn
långsamt än att köra den fort. Mitt svar är alltid – det går åt samma mängd
energi för att bränna till det värmearbete du behöver – oavsett vilken
brännkurva du använder (om vi bortser från ev värmeförlust i en dåligt isolerad
ugn). Och det viktiga är ju att din keramik blir korrekt bränd! Det är ju en
kemisk reaktion som ska bli färdig. Då går det åt den mängd energi som krävs
för att uppnå det.
En annan fråga är det här med slitage. Elementen i ugnen är gjorda av en Fe-Al-Cr-legering som är gjord för att klara de höga temperaturer vi bränner till. De klarar det, men de slits så klart lite för varje bränning. Och det som sliter mest är att ligga och bränna länge på de högsta temperaturerna. Men det skiljer så väldigt lite mellan att bränna till kägla 6 eller kägla 10 så att det faktiskt är närmast försumbart. Men att bränna kristallglasyrer med långa utdragna avsvalningskurvor på förhållandevis höga temperaturer sliter rätt hårt på elementen. Men - elementen är förbrukningsvara!
Isolerstenen i ugnen utsätts också för visst slitage men det handlar mest om att enstaka stenar kan spricka och de belastas konstigt, men en lite spricka brukar inte ha någon större betydelse. T ex brukar stenarna i ovankanten på en toppmatad ugn ta stryk av att en lutar sig på dem när man fyller och tömmer ugnen, eller så går stenen sönder vid elementskårorna när en byter elementen. Annars är väl det största hotet mot stenarna att det rinner eller skvätter glasyr på dem, som sen äter sig in i stenen. Rensa bort allt spill direkt så kan stenarna räddas.
Inom budget
När budgeten sätter sina begränsningar så kan det vara frestande att köpa en
stor begagnad ugn för att kunna få ”så mycket ugn som möjligt” för pengarna.
Det kan fungera men kräver noggranna efterforskningar. Personligen skulle jag
hellre köpa en mindre, nyare ugn än en stor äldre begagnad. Fördelarna är så
många – du får en bättre, mer energieffektiv ugn, du får en bättre modern
automatik, du får en ugn som inte kommer överbelasta din elcentral lika lätt
och du slipper börja med att renovera den gamla ugnen. Att byta element kostar
oftast flera tusenlappar. En gammal ugn kanske du inte ens kan hitta nya element
till utan måste låta specialtillverka.
En ny ugn har dessutom garanti och om du har ett momspliktigt företag så kan du
få tillbaka momsen på ditt inköp. De nya ugnarna har också oftast bättre
kapacitet att bränna högt i sk kontinuerlig bränning. Det enda jag kan komma på
som många äldre frontmatade ugnar är bättre på är nog isoleringen. Men de nya
är effektiva även i det avseendet idag.
Skulle jag köpa en stor begagnad elugn idag så skulle det nog vara för att konvertera den till gas eller ved för att kunna reduktionsbränna.
Sammanfattning
Om jag ska försöka sammanfatta detta så skulle mitt råd vara – köp en ugn
som:
-
fungerar med din elcentral och det som redan
belastar den
-
hellre är mindre och nyare än äldre och större
-
har europeisk standard på isolersten, element
och pyrometer
-
har en så hög temperatur vid sk
kontinuerlig körning som möjligt
-
har de inre mått som krävs för att bränna de föremål du vill göra
- du alltid använder i trefasuttag, även om den
har vanlig stickpropp
-
har en automatik med många möjliga segment att
ställa in
-
du ventilerar enligt tillverkarens instruktioner
Sen finns det synpunkter på vilket fabrikat som är bäst på marknaden och det finns vissa prisskillnader. Jag skulle ändå vilja säga att de vanligaste europeiska ugnarna (Rohde, Kittec, Naberterm eller varför inte svenska Uterm) är ganska likvärdiga i grunden, så kolla vad dina behov är och välj en som har rätt mått, rätt säkring osv och som passar din budget. Att sätta sig in i specifikationerna ordentligt lönar sig i längden. Det finns lite prisskillnad mellan olika tillverkare men de ligger ändå ganska lika. De riktigt billiga ugnar jag sett på andra marknader håller inte måttet ännu – eller rättare sagt, en får precis det en betalar för. För att kunna pressa priserna så mycket så måste det ske på bekostnad av något annat.

